Bolån


Högsta belopp
kr kr
Period
dagar dagar

Rang Jämför
Ränta(%)* Period Utan UC Högsta belopp Minsta belopp Åldersgräns Begäran
1
2.99 % 1-15 år Nej 600 000 kr 5 000 kr 18 år 600 000 krANSÖK!
👁 67
2
1.33 % 5-60 månader Nej 9 500 000 kr 200 000 kr 18 år 9 500 000 krANSÖK!
👁 23
3
2.95 % 1-20 år Nej 600 000 kr 10 000 kr 18 år 600 000 krANSÖK!
👁 72

* Dessa räntor ovan är realistiska exempelräntor, så det kan i vissa (men inte nödvändigtvis samtliga) fall särskilja sig beroende på t.ex. låntagarnas kreditvärdighet, löptid eller specifika lånevillkor.


Vad är ett bolån?

Bolån, kallas också för bostadslån. Man kan säga att bolån är ett lite mer informellt begrepp för att låna pengar till sin bostad. Detta används för att finansiera köp av bostadsrätter eller liknande fatigheter som är ämnat för boende. Säljaren till fastighete har relaterade värdepapper som ofta intäcknas eller pantsätts som säkerhet för lånet. För de flesta bolånen ingår en viss räntesatts fastighetsköparens krediter för att finansiera bostaden.

Bolån kan både till exempel inkludera en bostadsrätt eller ett hus, men det inkluderar inte andra lokaler såsom enskilda fastighet för fordon eller företagslokaler. Det är dock givet att en bostadsrätt eller ett hus kan ha tillhörande lokaler såsom garage eller andra utrymmen för olika ändamål.

Lånets bolåneränta är den räntesats som är satt på privatpersonernas krediter. De krediter som är avsedda för finansiera fastigheten så att säga.

Bolån i Sverige

I Sverige får privatpersoners bostadslån motsvara högst 85 procent av fastighetens värde; resterande del får bostadsköparen finansiera med egen insats. Om låntagaren har god återbetalningsförmåga kan dock ett privatlån tas för hela eller delar av resterande del av marknadsvärdet. Bestämmelsen om högst 85 % belåning infördes i oktober 2010 av Finansinspektionen i syfte att dämpa prisutvecklingen på bostäder. Tidigare förekom på bostadsmarknaden i vissa fall en total belåning upp till 95–100 procent av marknadsvärdet.

Vid finansiering av flerbostadshus finns ingen formell belåningsgräns men i praktiken belånas vanligen högst 75 % av marknadsvärdet, eftersom högre belåning ger långivaren en högre refinansieringskostnad.

Historiskt beviljades bottenlån av särskilda bostadsfinansieringsinstitut (eller ”bostadsinstitut”), medan topplånen kunde beviljas av bostadsinstitut eller bank. Bostadsinstituten kunde vara ägda av låntagarna, av staten eller gemensamt av bankerna. Efter avreglering och omstrukturering av banksektorn i Sverige beviljas nu (år 2011) huvuddelen av bostadslånen av de största bankerna eller deras helägda dotterbolag. Det finns inte längre några större fristående bostadsinstitut (statliga SBAB har blivit bank).

Privatpersoners lån för köp av villa eller lägenhet kallas i Sverige numera vanligen för bolån.

Bolånetak

Hösten 2010 började nya regler att gälla för bostadslån. Finansinspektionen ger nya allmänna råd för bostadslån: Nya bolån bör inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Det här blev mer känt som bolånetaket. Reglerna började gälla den 1 oktober och syftet är att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden. Vidare har det föreslagits ett amorteringskrav som skulle göra att ett alla lån skulle behöva amorteras ner till 50 procent av inköpspriset

Amortering

Amortering, som är en slags avbetalning på en befintlig skuld. Man amorterar normalt sett delar på en skuld och det är vanligt för bland annat bolån.

Några vanliga amorteringsplaner är:

  • Amorteringsfritt lån är ett lån där hela skulden återbetalas vid löptidens slut. Inga avbetalningar sker under tiden. År 2016 infördes det ett amorteringskrav för nya bolån som medför att de måste amorteras med minst 1% av lånebeloppet per år. 1 mars 2018 trädde ett nytt amorteringskrav i kraft som går ut på att hushåll som tar ett nytt bolån på mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten, får extra amortering. De ska utöver det befintliga amorteringskravet även betala 1 procentenhet extra av bolånet per år.
  • Rak amortering innebär att amorteringsdelen är konstant vid varje betalningstillfälle. Utgiften minskar därför över tiden, allt eftersom kapitalskulden, och därmed räntan, minskar.
  • Annuitet. För ett annuitetslån erläggs ett konstant belopp för ränta och amortering tillsammans vid varje betalningstillfälle. Eftersom räntedelen av detta belopp minskar över tiden, i takt med att skulden avbetalas, ökar amorteringsdelen. På grund av att den kvarvarande skulden inte minskar linjärt vid ett annuitetslån, då amorteringen ökar över tiden, blir de totala räntekostnaderna för hela lånets löptid något högre än vid rak amortering. Denna skillnad är dock liten vid korta löptider. Fördelen med ett annuitetslån är att utgiften vid de första betalningstillfällena blir mindre än vid rak amortering. Denna skillnad blir tydligare för lån med längre löptider.
  • Serieplan innebär att amorteringsbeloppet kontinuerligt ökar med en bestämd faktor för varje betalningstillfälle. Vanligen är amorteringarna mycket små i början men växer och blir stora i slutet av kredittiden. Modellen var vanlig på 1960-, 1970- och 1980-talen vid långfristig finansiering av flerbostadshus. Den förväntade inflationen skulle göra amorteringar långt fram i tiden mindre kännbara.
  • Trappstegsplan används mest på långa krediter och innebär att amorteringarna ökar stegvis, inte kontinuerligt som på annuitetslån eller serieplanslån.